Lillehans

Mm, har fått sparken.. :´(
Peter, min chef, eller ja min nu fd chef, ringde nyss och sa att det inte funkade. Förstår inte riktigt varför om jag ska vara ärlig. Men det jag uppfattade var att dom behövde någon som kunde jobba varje dag nu fram till lovet, för att komma in i allt. Vilket jag iofs tyckte att jag faktiskt hade gjort nu (på bara knappt två helger). :S Och det sa jag. Men fick till svar att han gärna skulle ge mig en chans för att han tycker att jag var jättetrevlig, men måste göra så här för att dom andra krävde det.

Vilka andra? Hur kan dom veta att jag inte börjar känna mig redo? :S Jag har ju knappt träffat dom. Och jennifer och fredrik var jättemysiga och det kändes som att det inte fanns några som helst svårigheter att komma in i gänget. Så jag förstår inte "dom andra kräver det".

Dessutom "tyckte dom att jag saknar servicekänsla". Va?? Jag har ju varit ÖVERtrevlig mot alla kunder och gjort allt i deras makt, det lilla jag kunde som nybörjare. Allt med ett leende på läpparna. Om jag inte kunde det jag skulle hjälpa kunden med har jag ju alltid frågat någon om hjälp. Det är ju självklart för en nybörjare. Eller?

Dessutom har dom aldrig ställt krav på mig att jag skulle komma varje dag och jobba. Jag sa i intervjun att jag helst bara vilel jobba helger för att det är så mycket i skolan nu. Så varför anställde dom mig ens om dom inte var beredda på det här från början? Och förra onsdagen gav jag som förslag att jag skulle jobba redan i helgen( förra helgen) och dom blev jätteglada och verkade nästan imponerade över att jag visade mig så intresserad. Sen när dom ringer i onsdags kan inte jag just den dagen men ger som förslag att jag kan jobba tors och fredag plus helgen istället. Dom säger att dom ska höra av sig. Ringer inte. Ringer idag istället och ger mig sparken.

Chockad. Jag fattar inte vad som var fel.. Jag hatar bara känslan av att känna mig så misslyckad. För det var ju uppenbarligen någonting hos mig som inte passade dom och gjorde att jag inte fick vara kvar. Men jag fattar inte vad.. Gör ni?

/kikki

Har precis gjort ett märkligt historiaprov med kryssfrågor där man kunde få avdrag om man svarade fel. Kuul.. Speciellt när man är osäker på en del av ett svar. Men vad har man att förvänta sig av Sara Littorin egentligen? Det är bara att försöka acceptera och göra det bästa helt enkelt.
Dessutom kom hon fram till mig och sa att jag skulle göra om Sydafrikaarbetet. Som att man inte redan har massor att göra. Nej men yes, jippie, jag tar gärna emot mer att göra. Jag har ju ändå inget annat för mig. Jag har ju inget liv.

Okej, sluta deppa nu kikki. Så berättar lite om gårdagen istället, om det nu kan vara intressant för er. Äsch. För mig är det det. ;)
Orkade inte skriva något i bloggen igår. Det var en allmänt konstig dag igår. Orkade inte gå till skolan. Det bara gick inte. Kroppen svarade inte när hjärnan sa till att gå upp ur sängen. Hela kroppen bara skrek "NEEJ, ALDRIG I LIVET, JAG GÅR INGENSTANS". Så jag fick lov att lyda och sova kvar. Men det gjorde inget. O var ju bredvid.  Och godiset ;) .. som jag plockade åt mig i söndags efter jobbet..

 Bråkade med O sen, men det löste sig och allt känns mycket bättre nu. Många säger att det är onödigt att bråka. Men jag tror det är livsnödvändigt. Det är bra att bråka. Man kommer varann så nära och man tycker bara mer om varann när det löst sig. Sen får det ju inte gå till överdrift så att man inte står ut med varandra, för då är det något som är fel. Men ibland kan det vara bra. Aww, han är min stora SÄL <3

Sen drog jag ner till stan med Irma och tog en fika då hon berättade om sina killproblem och sitt nuvarande äventyr (äventyr är det perfekta ordet) hon har gett sig in i. Herregud. Vissa människor ändrar sig snabbt. Men jag gläds åt henne. Det här behöver hon. :)

Efter det hittade jag förvånansvärt en drop in tid hos Hårfrisören. Åhh så skönt det är att klippa sig. Älskar när någon pillar med håret. Och så snyggt sen! Om någon säger att det är en nono igen, blir jag inte glad. För det här ser bra ut. Tycker jag :)

//kikki

Det har varit en lugn dag. Har inte gjort ett dugg vettigt, typ. Kollade på Robinsson imorse, 11.30 ( det är faktiskt morgon fortfarande). Åkte in med O och hans mor till stan för att kolla skor och kavaj. Finns ingenting i hans storlek. Dock hittade vi ett par skor till honom i 45 på din sko :O han som vanligtvis har 47 och får typ beställa skor och så hittar man ett par på DIN SKO. :S Helskumt. Jag hittade också skor, men på Euro Sko. Dom matchar min tröja ^^, Men när jag jobbade idag kände jag att dom tryckte lite i sidorna. Så ska försöka att byta dom. Hoppas det går, jag har ju använt dom :P

Dagen kändes bra, tills man kom till jobbet som iofs gick bra och det var lugnt. Men Jennifer, som är tillsammans med Matte, berättade att han blev misshandlad och rånad igår. Då försvann en del av stämningen och energin. Så jävla hemskt att sånt  händer. Tycker så synd om honom. Han kom och hämtade henne sen vid stängdags. Frågade hur det var med honom och fick "skit" till svar och en blick som att han tyckte det var jättejobbigt att prata om det. Han såg helt förstörd ut. Man vet ju inte vad man ska säga. Man vet ju inte om man ska fråga hur det hade gått ,för att visa att man bryr sig eller om man ska hålla tyst för att inte lägga sig i. Liksom, vad ska man göra? Men jag valde att vara tyst.

Det var 4 st invandrare som hoppade på honom igår vid nico. Han hade ju inte en chans.. Det är så läskigt sånt där. Man vågar ju snart inte vistas ute på kvällarna längre. Eller vad säger ni?

//kikki